Hade egentligen planerat att rida ut på Tage idag och låta honom galoppjobba lite, men alla bönder har fått vårryck nu och kör sina traktorer överallt. Tage är ju så fjöntig och jag hade inte lust att bråka med honom idag, så därför blev det ett pass på banan istället.


Såhär såg dagens bana ut

Lät honom trava och galoppera fram på långa tyglar, just för att han ska bära upp sig själv. Därefter började jag göra lite lösgörande, min koncentration var inte den bästa så det gick inge vidare. Han gör som man säger, men blev inte avslappnad eller lösgjord. Kände att jag var lite för okänslig i handen och alldeles för formfixerad, så när jag istället började fokusera på tempot, bakbensaktiviteten och att hålla stöd i ytter/samla upp började allt att lossna! Han blev himla fin på slutet tyckte jag, vet inte hur det såg ut från marken men det skiter jag faktiskt i för tillfället -Viktigaste är att JAG har en bra känsla!

Han är så himla mjuk och fin just nu, känns inte som att det är en 18-åring man rider! Klippningen var pricken över i:et, nu ser han riktigt fräsch ut! Dock kan han alltid få bättre kondition, och rumpan behöver fortfarande fler muskler.

Både mamma och jag konstaterade idag att min ridstil blivit lite väl flaxig, att jag inte riktigt har koll på min kropp. Inte så konstigt när jag inte fått rida eller träna på flera veckor, men detta problem måste genast tränas bort om jag vill bli bättre. Detta kan vara nästa pusselbit på hur jag kan få Tage ännu mer ihop, för det är klart att hästen störs av en ostabil ryttare! Främst är det bålstabiliteten och händerna som jag har problem med. Målet är för mig att bli lika mjuk/stabil som Rolf-Göran på videon nedan, och Tage att bli lika avslappnad/mjukgjord/lydig/musklad som Magini:

Ännu ett perfekt ridpass med Tage! Börjar verkligen hitta tillbaks till ridningen nu och Tage börjar framförallt bli lite välriden igen, det är bara jag som ska träna upp min stabilitet.

Det blåste riktigt ordentligt idag, nästan lite vinterkänsla igen. Tage är nog en av de fegaste/känsligaste hästarna i världen för verkligen ALLT var farligt bara för att det blåste lite! Mellan hagen och stallet (typ 20 meter mellan) hann han bli livrädd 2 gånger, och så höll han på ungefär hela uteritten också. Fick inte riktigt ordning på honom där, spänd som en stålfjäder och tvärstannade för minsta lilla sak som såg farlig ut. Han blev t.ex. skiträdd för ett löv som virvlade förbi längs åkern... 18 år och hoppat 140, man kan ju tycka att han borde vara lite världsvan vid det här laget?... xp



Hur som helst, gick därför upp till banan när vi kom hem. Ni anar inte hur fin han var! Ville inte köra slut på honom med en massa övningar, utan bara känna så att han kunde lugna ner sig och bli lite avspänd, lite som en "avcheckning" innan han fick avsluta för dagen. Riktigt, riktigt avslappnad och mjuk var han! Kunde rida med mjuka händer och bara leka runt, så skön känsla. Höll stödet i ytter, där jag även gjorde halvhalter och fick ihop honom. Lite ledande med inner om han "tappade bort"sig ibland, mer behövdes inte för att han skulle vara så fin! Några upptäckter som jag gjorde under passet:

* MJUK HAND=MJUK MUN. Desto finkänsligare hjälper jag ger Tage, desto mer koncentrerad och mjuk blir han! Om jag blir hård, så blir han hård. Ganska kul upptäckt, han vill verkligen göra rätt men tvekar inte på att ge tillbaks med samma medicin heller... :p

* OKOORDINERAD. Jag upptäckte att jag i princip inte kan ge rätt hjälper när jag har vänster hand som stöd och höger ben som drivande. Min högra hand VILL helt enkelt inte släppa sitt stöd och vänster hand VILL inte göra halvhalter etc. Detta kan betyda att Tage egentligen inte är så svag i högersidan, det är bara jag som gör konstiga hjälper. Får börja träna bort detta!

Har sagt det miljontals gånger på bara några dagar, men JAG LÄNGTAR TILL TÄVLINGEN! Känns som att antingen går allt superkasst rakt igenom (vet ju trots allt inte hur han är på tävlingar än) eller så går han som en dröm. Om han beter sig likadant på tävling som hemma så är det definitivt det senare alternativet som jag gissar (och hoppas) på! Ska bli spännande att se!

TAGE IS (nästan) BACK ON TRACK! Så himla härlig att rida! Red ut idag igen för jag tänkte att han nog hade lite mer energi kvar och dessutom så jobbar han mycket bättre ute än på banan, då får han liksom ha kul samtidigt som han arbetar. Blir inte lika mycket "bråk" heller och det känns bra inför tävlingen, så att man kommer dit med en bra känsla tillsammans.



Började arbetet med att låta honom trava och galoppera på långa tyglar igen, så att han verkligen får arbeta ifred och inte kan förlita sig på min hand. Efterhand så kortade jag upp tyglarna. Det finns ett ställe som han alltid ska tramsa vid, springa på snedden ut i åkern och springer i full fart förbi. Idag blev det droppen så jag började göra framdelsvändning vid det "läskiga" stället, trava 50 meter sedan göra en ny framdelsvändning och trava tillbaka osv. VÄRLDENS BÄSTA ÖVNING visade det sig! Han blev väldigt mjuk och fick ett perfekt tempo med alldeles lagom mycket stöd i handen! ÅHH, kan inte glömma känslan -Känns verkligen bra inför tävlingen nu!

Vet inte om ni tycker att det är särskilt intressant att läsa om mina ridpass, men jag tycker att det är bra för min egen skull att skriva ner lite dagliga erfarenheter/upptäckter... :)

Dagens ridpass kan enkelt sammanfattas som "kass början men bra slut". Blev ett väldigt långt pass idag, men det kan han gott behöva med tanke på hur mycket överskottsenergi han har just nu!

1. Försökte markarbeta på banan, gick SVINDÅLIGT! Han hade bara en massa hyss för sig och var inte alls intresserad av att jobba, jag blev hård i handen och då blev han ännu hårdare i munnen...
2. Beslutade mig för att rida ut och låta honom galoppera av sig all energi. Travade och galopperade på helt långa tyglar, det är faktiskt det allra bästa lösgöringssättet på Tage eftersom han då måste bära upp sig själv. Då är han ofta inte lika pigg och stark längre... ;p Plus att han är mjuk som en sill att rida ihop efter det.
3. Gick in på banan igen, ville avsluta med lite bra känsla och känna att han var avslappnad. Kändes faktiskt riktigt bra! Hoppade några hinder på 1 meter, kom fel typ två gånger eftersom vi inte kunde samsas om vem som skulle bestämma takten vilket resulterar i ett mellanting och fel avstånd...

Jag slutade att fokusera på att få honom i form, och red istället för att få honom samlad/på bakbenen genom att hålla stödet i yttertygeln. Det var det enda som behövdes för att huvudet skulle falla på plats och han blev plötsligt 10 gånger lättare i handen. Tänk att något så litet som en tanke kan förändra en hel häst?! Tycker även att mitt öga för avstånd har blivit lite bättre, nu har jag inte alls kunnat öva p.g.a. skadan men det hjälper en hel del bara av att "ta det kallt" och invänta hinderna istället för att börja mecka, trycka på och vara för ivrig.

Får erkänna att jag varit lite orolig de senaste dagarna för hur det kommer gå på tävlingen i helgen, han har varit så "flipprig" i hjärnan, spänd och allmänt ovillig till att försöka arbeta. Typiska vårkänslor fast han har liksom inte kunnat få ut dem. Jag har känt mig väldigt oförberedd med tanke på att jag inte kunde få ihop honom så att han kunde gå i en lagom grundgalopp. Men den sista halvtimmen idag fick mig verkligen att må bättre igen, han är så underbar när han/jag jobbar rätt! :)

Precis inkommen från ett Tage-pass. Vi red på banan idag igen, ville prova min nya framridningsplan. Han var superpigg så egentligen hade han nog hellre behövt ett galoppjobb ute, det får bli imorgon istället!

Passet gick rätt dåligt i början, framridningen fungerade inte alls. Nu är han ju lite oriden fortfarande så det är möjligt att just den planen fungerar bättre om någon vecka då han är mjuk redan från början, nu blev det bara att han gick och spände sig och rejsade runt med mig. Mina händer är så dåliga för tillfället också, vill så gärna att han ska gå som han gjorde förr att jag omedvetet sitter och pressar ner händerna vid manken, inte konstigt att jag blir så trött i armarna på senaste tiden! ;S

Mot slutet kom mamma ut och DÅ lossnade i alla fall ETT tankesätt som jag brukade ha förut; Vara lite "snärtig" i hjälperna. Vara steget före honom hela tiden. Ständigt mata på med nya uppgifter så att han inte hinner hitta på några hyss eller latheter. Detta är enda sättet att få honom att verkligen bli lyhörd/lydig och fungerar även väldigt bra för att lösgöra honom! Han blev alltså mycket mjukare efter en stunds ridning på det här sättet, t.o.m. i hans svaga högersida!

Kollade lite på filmen från idag också, dem gånger jag tyckte att han var superfin i formen uppifrån, gick han i överdrivet öppen form (på gränsen till ingen form alls) när man såg det från marken. Det jag behöver är ännu mer driv i skänklarna och fånga upp i händerna, så att nosen kommer in mer och han får mer rundning på halsen.

Kommer en ny framridningsplan ikväll!

Red ett halvlyckat pass på Tage idag! Jag har definitivt utvecklats med min ridstil, men jag har tagit ett steg tillbaks nu sedan skadan. Sedan är ju Tage lite stel och har även han tagit ett steg tillbaks, men det är ju fullt förståeligt. Gäller bara att jag ska hitta tillbaks till tankarna som jag hade för några veckor sedan, då ska nog allt vara perfa igen! Jag hade tänkt göra ett "återblicksinlägg" lite senare, mest för min skull men ni kan lika gärna få se det också. Det kommer att innehålla alla inlägg där jag skrivit ned mina upptäckter och tanker om den "nya träningsfilosofin" samt videos som jag brukade kolla på innan skadan, kanske det hjälper mig att komma in på rätt spår snabbare?... :p

Det som jag tappat mest på under de här rid-lösa veckorna är HÄNDERNA! Jag vet inte riktigt var jag ska göra av dem och hur, kan absolut inte minnas hur jag hade dem innan olyckan?! Det enda jag kommer ihåg var att dem fungerade perfekt på Tage... x) Idag blev det lite för mycket pressande bakåt/nedåt... Känner även att jag tappat en hel del muskler, blev svintrött av bara ett kort ridpass!

Aja, det gick absolut inte svinkasst idag -Mamma och Julia tyckte att jag har börjat rida Tage på helt rätt sätt och att det är stora förbättringar. Jag är dock inte nöjd när jag kollar på dagens film, men visserligen glömmer mamma alltid att filma när det går som bäst... :p Jag och Julia hade byggt upp en rolig markarbetesbana, red dock aldrig den "som man skulle" för jag inriktade mig mest på att få honom lösgjord. Imorgon ska jag rida den ordentligt!

Efter mycket om och men så blev det tömkörning för Tage idag! Tyvärr ingen film eftersom det regnade. Han var mer sig själv idag, inte lika stressad men visade lite humör och ville bestämma själv några gånger. Tror han var så chockad förra gången att han helt plötsligt fick lite prestationskrav på sig så att han helt glömde bort vem han var, idag hade han smält det och var mer beredd på vad som skulle hända... :p

Skitfin är han i alla fall när han går som en "dressyrhäst"! Jättefina gångarter, han har definitivt en karriär inom dressyren när han är för gammal för hoppningen! :) Nu är det bara upp till mig att kunna rida honom likadant... :p

Efter det så red jag en stund på Tuffy. Att rida Tage har verkligen utvecklat min ridning, jag kan till och med få Tuffe i form nu! Verkligen en stor bedrift av mig! ;) Kattiz och mamma verkade i alla fall tycka att han gick fint, så det känns väl ganska bra inför provridningen på fredag.

S-H-I-T vilken träningsvärk i benen och rumpan jag fick efter gårdagens ridning! Kände mig som en gammal tant när jag hoppade upp i sadeln idag... Idag har jag och Tage ridit ut på långtur tillsammans med Julia/Rosanne och Catrine/Moby. Första gången på typ 3-4 månader som vi har kunnat rida över vägen när vi ska rida ut, det har inte varit läge för det när det var s.k. "istid".

För övrigt idag så har jag följt med mamma till *HEMLIGT* och agerat provdocka, några kommer att bli sponsrade med något. Mer än så får jag inte lov att säga av någon anledning...


Vi som red ut tillsammans

Ridit helt normala ridpass! Eller ja, så normalt det kan bli efter att inte ha fått rida på 4 veckor. Fotleden har blivit så stel att det inte går att ta ned hälen på den sidan, så fick i princip rida med en häl ned och en upp :p Jag hittade lite intressanta sjukgymnastik-övningar på nätet för just fotleder, eftersom jag inte ska få något återbesök/sjukgymnastik via läkarna så tänkte jag köra på detta själv... Ni ska få se dem senare!

Dagens Tage-pass hade egentligen inte så stor mening mer än att jag skulle prova om det gick att rida normalt med foten och ev. försöka lösgöra honom lite. Märkte att han hade gått och stelnat till i höger sida igen, hans svaga sida, fick inte riktigt loss honom där men annars så gick allt helt OK med tanke på omständigheterna.

Red även Tuffe, en familj kommer och provrider honom på fredag så jag ska försöka rida igenom honom nu dagarna innan. Känns verkligen rätt att sälja honom nu, tycker bara synd om honom när jag rider, benen når nästan ner i marken! Hoppade ett hinder på typ 70 cm.



Kände verkligen att jag har tappat allt det tänket och alla idéer som jag hade innan min fot fick sprickor, så jag ska faktiskt kolla tillbaks i bloggarkivet och se om jag kan hitta tillbaka känslan jag hade då. I dessa fallen är det verkligen praktiskt att ha blogg! Jag ska även kolla på lite Jos Lansink-videos, för jag kommer ihåg att jag fick mycket inspiration därifrån. Sedan gäller det bara att återfå rörligheten i foten genom sjukgymnastik-övningarna, därefter bör vi vara inne på rätt spår igen! :p

Som jag skrev tidigare så tömkörde Kattiz Tage idag. Jag tyckte att det gick helt suveränt! Han gick mycket mer samlat, i en bättre form och Kattiz är ju mer rutinerad på att tömköra än vad jag är så hon kunde variera mer med en massa olika övningar.

Han har så otroligt lätt för att "trampa" och samla sig om man gör rätt! Vissa gånger började han piaffera, galoppera på stället, gjorde även några övningar från spanska ridskolan... ;p Han blev lite stressad ibland och halvstegrade, han kan ibland bli lite spörädd plus att han kände nog att Kattiz ställde höga krav på honom så han försökte smita undan lite. Hans stora problem är ju att han blir så stel i bogarna och att han är väldigt svag i höger (bakben) och undviker gärna att arbeta på det benet när han kan. Dock är det kanske inte så konstigt att Kattiz märkte det idag, han har ju inte fått arbeta ordentligt på 3 veckor... :)


Inspänningen som vi värmde upp Tage i

Vi spände in honom på ett annat sätt idag, vilket fungerade mycket bättre då han behöll rundningen på halsen mycket lättare. Annars så blir han lätt spänd i halsen och kör upp huvudet. Detta var ett mycket bra sätt att värma upp i för när vi sedan bytade tillbaks till vanlig inspänning så var han både uppmjukad och avladdad, så då blev det inte lika mycket "hals-spänningar"!

För övrigt så var Kattiz teknik mycket mer bestämd och kontrollerad än vad min är. Tömmarna var aldrig "slappa" och hon befann sig alltid i vinkel med bakbenen. Hm, det är väl bara för mig att sätta igång och träna då... :p







Visst ser han fin ut? :) Tror att han kommer slappna av snabbare när vi börjar sätta tömkörningen i rutin.

Idag började jag inte skolan förrän vid 1, så jag hann med att tömköra Tage innan dess! Egentligen bestämde vi när jag skadade mig att min tränare Kattiz skulle tömköra honom 1-2 gånger i veckan, men det har inte blivit av än. Han behöver ju få röra på sig, så därför gjorde jag det själv! Jag har typ bara tömkört 2-3 gånger i hela mitt liv så det är inte precis någon svettig träning för hästarna (än), så jäkla svårt att få kontakt genom tömmarna tycker jag?! Jag ska strax göra upp "veckoplaneringen" för mig och Tage, ni får reda på lite mer idéer då.

Tage var jätteduktig i alla fall, lite spänd i traven och blev tokbusig i ena galoppen -Försökte öka farten (tyvärr gick det inte snabbare än slow motion ändå med hans stora kropp... :p) och bockade! Tycker bara det är roligt när dem gör så för det tyder på att dem är glada, alla våra hästar har vårkänslor nu! Dessutom har han ju inte fått galoppera ordentligt på flera veckor, och detta var hans svaga sida så antagligen orkade han inte riktigt. Han var mest bara söt när han slog knut på sina egna ben ibland... :p

Filmer kommer! Alla uppladdningsprogram är skitsega idag?! Sålänge får ni lite stillbilder från videosarna:







Någon som har något tips vad man bör tänka på vid tömkörning?

 

ÖVERLYCKLIG! Idag har jag fått rida! Första ridpasset på 10 dagar. Allting gick jättebra -Tage kändes ganska glad över att få komma ut igen.

Han var så kelen, och jätteglad över att få bli borstad! Jag fick till och med en puss på kinden -Det ni! Vi skrittade bara ut en runda, ingen seriös träning med tanke på att jag inte kan använda höger skänkel. Det var mysigt bara att få åka en runda!



Förresten, det blir ingen Lisen & Peder-träning för oss eftersom den blev lagd redan nästa vecka... Synd, det hade varit kul att vara med...

PUH, vi har suttit på akuten och bara väntat i 4-5 timmar. Körde vid 18.00 och kom hem 23.30. INTE KUL! Vi blev rekommenderade att åka till akuten då foten hade börjat göra ännu ondare. Usch, det är så äckligt att det knäpper vid fotknölen, jag ryser varje gång! Hur som helst, röntgenbilderna visade ingen fraktur. Läkarna var dock lite misstänksamma ändå på att fotknölen skulle vara krossad, därför vill dem skiktröntga mig imorgon... Vi får hålla tummarna att det bara är en stukning, har verkligen inte tid med brutna ben!

Jag antar att ni är nyfikna på hur det hela gick till?

Vi har äntligen fått loss vårt släp så vi passade på att åka till klubbens ridhus för att träna lite gymnastikhoppning/hoppning inför helgens tävling. Ni anar inte hur jäkla bra det gick! Tage var underbart fin! En sådan känsla har jag aldrig upplevt på honom!



Det var en massa andra ekipage i manegen så vi byggde fram tre hinder, två relaterade längs diagonalen och en längs långsidan. Vi började med bommar och trappade upp höjden efterhand som det kändes bra för båda. Tage var riktigt mjuk och avspänd, precis så som man önskar att ha sin häst vid gymnastikhoppning! Han gick i form där han skulle, tempot var lugnt och sansat med perfekt rytm i galoppen. Det allra bästa var -VI KOM PERFEKT PÅ ALLA HINDER! 2-3 gånger kom vi konstigt på hinder, men det roligaste är att jag verkligen upptäckt vad det är för fel jag gör vid dessa tillfällen!

Om Tage t.ex. inte byter galopp där jag ville, så sitter jag och stör mig på det och glömmer totalt bort nästa hinder. DÅ kommer vi fel. Jag har upptäckt att det egentligen inte finns något som heter dålig avståndsbedömning -Bara ryttarens förmåga att lita på sig själv. Vågar man ha is i magen och vänta ut hinderna, bara ta det lugnt och ta allt som det kommer, lita på att allt löser sig. Då kommer man i princip alltid rätt!

Klart bästa hoppasset vi någonsin gjort! Min egen ridning kändes också superb idag -Stadig underdel och mer flexibel överdel. Hittade verkligen en bra sits som jag kände mig trygg med. Hade en sådan känsla -Var verkligen ett med Tage. Vågade lita på mig själv och bara flyta med i galoppen, invänta hinderna. Rolf-Göran Bengtssons ord under hans clinic, "Varför göra träningen komplicerad när den kan vara lätt", är verkligen korrekt! Ofta blir det fel när man meckar för mycket.

Vi hann inte mer än till ca. 80 cm innan vi gick omkull. Ridhusunderlaget är lite opålitligt, särskilt i hörnorna/svängar. Det översta lagret släpper liksom, så det är superlätt för hästarna att snubbla eller gå omkull om man svänger lite för snävt eller kommer lite för fort. Jag red på Tage ganska ordentligt till sista hindret på diagonalen, efter det så fick vi möte av ett annat ekipage där det blev lite förvirring om vem som skulle gå var. Jag gjorde det dumma valet att gå innanför och därmed svänga snävare, då släppte underlaget...

Det var ingen vidare läskig omkullridning, jag tycker mest synd om Tage som såg ganska förvirrad ut resten av tiden! Allt gick i slowmotion, men mitt ben hamnade under honom och det var INTE skönt kan jag säga... Jag skrittade av honom och han verkade tack och lov inte ha tagit någon skada från fallet! Tycker lite synd om honom då jag helt plötsligt fick något chockanfall och inte kunde andas, fick slänga mig av och dra av alla västar etc. Därefter blev jag hemkörd av Katarina. Inte undra på att Tage kände sig förvirrad -Först övermycket beröm för att gå så bra under passet, kort därefter övergiven av sin ryttare och snabbt utkastad i hagen av min mamma... :p Ska hoppa ut och pussa honom imorgon!

Blev så himla sur bara, jag ville avsluta detta passet! Kändes som att vi med lätthet skulle klara av en 120-bana! Hoppas, hoppas, hoppas att det bara är en stukning så att jag snabbt kan upp på hästryggen igen! Min fina Tage, jag är så nöjd med honom!

Nu ska ni äntligen få veta hur det gick på hoppträningen! Jag har inte velat lägga ut filmerna/skriva om det för på filmerna ser det katastrof ut... På själva träningen så tyckte jag att det kändes rätt bra så... Därför blev jag så förvånad/besviken när jag fick se det på film! Därför kommer förhoppningsvis videoanalys vara till stor hjälp för mig!

När jag kollar på videosarna här hemma framför datorn så sitter jag t.o.m. och smackar åt mig själv?! Är jag förlamad eller vad är det frågan om? DRIV PÅ DIN HÄST FÖR TUSAN! Att jag skulle börja rida mer "aggressivt" var minnsann totalt bortglömt till denna träning.

Jag har redan glömt bort ungefär hälften av alla tips som Ulrika gav mig, men jag kommer ihåg att "pusslet föll på plats". Jag kunde se samband och likheter mellan alla våra svåraste problem, det ena utlöser det andra. Ulrika har som sagt ett tankesätt som jag älskar, hon ville att vi skulle få upp hästen i en högre form så att bakbenen kom under och började arbeta/gymnastisera kroppen. Mycket gymnastikhoppning kör hon alltid på, det är i princip aldrig några höjder eller "tävlingsbanor".


Ungefär såhär såg det ut på de flesta videosarna -Ständigt fel avsprång på mini-räcket längs kortsidan... Fel galopp allt för ofta, avbrott, suck...


Den jämnaste rundan som blev filmad... Dock blev det lite dragkamp efter studsen...

Överlag, för att hela min prestation ska kunna förbättras, så tycker jag att jag behöver träna upp min fokus. Jag lyssnar när jag får instruktioner, men fem sekunder senare sitter jag i dvala och drömmer mig bort igen. Jag måste "rida i nu:et", först då kommer jag att komma ihåg viktiga detaljer så som att hålla igång tempot...

OBS: Jag vill inte ha några nedlåtande kommentarer om filmerna. Jag vet i princip redan vad som behöver förbättras, tyvärr är ridning SÅ mycket lättare sagt än gjort har jag fått upptäcka... x)

Så var årets första träning överstökad! Vi tränade i ridhuset på Österlens Ridklubb, Julia och Kajsa red samtidigt som mig.

Överlag så är jag SUPERNÖJD -Träningen gick över förväntan! Stundvis blev han lite hängande i handen och försökte springa ifrån arbetet, men med tanke på att vi inte ens har kunnat rida på en ridbana på ca. 1 månad så kämpade han ändå på bra och mjuknade de stunder jag red rätt! Ridbanan har ju varit/är översnöad och frusen, så det har i princip bara gått att rida ut. Vi har inga ängar eller liknande att rida på heller, så arbetet har bara bestått av raka spår. Det märktes med andra ord att han inte fått "arbeta igenom" sin stora kropp på länge, vilket han behöver för att prestera maximalt. Lite ringrostig i musklerna och orkade inte samla ihop sig några längre stunder, jag har full förståelse!





Men, några fler liknande träningar och en upptinad ridbana, sen är vi nog båda riktigt fräscha igen! Som sagt, med de (väder/rid)förutsättningar vi haft på senare tid så var han ändå superduktig idag!





PS 1. Även om vi har en lång väg kvar med dressyrarbetet, så tycker jag ändå att det syns lite förbättringar sedan första träningen, eller?...

PS 2. Jag håller på att "rida in" mina nya tävlingsstövlar, ni kan se några skymtar av dem på videosarna! Dock är dem för tillfället inte särskilt sköna...