Jag har beslutsångest så jag blir galen! Vill blogga, men ändå inte. Saknar att snacka med alla er gulliga läsare men saknar inte prestationsångesten jag fick. Saknar inte att sitta i timmar och skriva fördjupande inlägg om allt, men jag saknar ändå att dela med mig och diskutera med någon. Jag älskar ju att skriva och är jäkligt sugen på att ta upp det igen...

Jäkligt sugen på att komma igång med skrivandet igen. Men i så fall inte bara om hästar, lite mer livsstilsblogg (där såklart hästarna fortfarande kommer vara med eftersom de är en del av mitt liv). Vi får se, i så fall kommer bloggen antagligen att bli flyttad till wordpress. Har inte riktigt satt mig in i hur den här flytten ska gå till (om den blir av), men jag är inte säker på att jag vill ha kvar gamla blogginlägg... Eller?... Åh, svårt. Tycker att dem är otroligt pinsamma och barnsliga att titta tillbaks på, har ändrats ganska mycket under åren.

Vad tycker ni, hade det varit kul om jag började skriva igen -och inte bara om hästar utan om lite mer av livet också? Ha kvar gamla inlägg eller inte?

Herregud vad jag är sur på en människa, tänker inte skriva för mycket om det med risk av att det kan läsas och då är veckors arbete som bortkastat. Men fan, ska aldrig mer i hela mitt jävla liv vara en pushover...

Vet ni vad jag tänkt på? Jag har läst ganska mycket mentala och psykologiska böcker på det senaste, och människor är bannemig DJUR. Haha, låter kanske inte som någon nyhet men innan har jag alltid tänkt att vi är mer utvecklade än djuren och har kommit längre i vår kommunikation och allt det där. Men det har vi inte, vi är fortfarande djur. Likadant som att jag alltid tänkt att anledningen till att en människa är som den är är hans eget fel och det är den som väljer att vara så. Men precis som hästar som blivit bra/dåligt inridna och uppfostrade, så är det personens uppfostran/bakgrund som har gjort att den är som den är idag. Det är ganska intressant, särskilt när man tänker på sig själv och varför man uppför sig som man gör i vissa situationer. Nog snackat om det...

Har massor av läxor kvar att göra och betygen sätts imorgon sägs det, aaaahhhh... Ser framemot ikväll dock, då ska vi träna dressyr för Christina Rengefors! Vi red ju för henne när vi gick på specialidrott på Ystad Ridklubb och hon är den enda som jag saknat sedan vi slutade där. Gillade verkligen henne och tror att hon kan göra underverk på Tage då hon hade vissa teorier som nog funkar super när han blir hög och spänd. Spännande!

Nu var det ett tag sedan igen! Har så HIMLA mycket att göra just nu, särskilt i skolan. Rekommenderar er inte att vara slöa i skolan, du kommer att få igen allt de sista 2 veckorna innan betygen ska sättas... Precis den situationen jag är i nu faktiskt. Fast å sin sida jobbar jag bäst när jag är under press så, passar mig ganska bra ändå om man nu ska se det positiva i det.

På lördag kommer Tages ägare hit och kollar lite när jag rider och förhoppningsvis blir det grill efter, om vädret håller. Ska bli supermysigt i alla fall, längsen vi sågs. Det är lite tråkigt dock för Tage som har hållit sig så fin i hullet hela vintern/våren börjar NU falla ur lite igen, speciellt över ryggen. Förstår inte varför då de får ungefär samma foder som innan, plus en massa gott gräs som börjat växa nu. Den enda anledningen jag kan komma på är i så fall för att vi tagit av täckena större delen av dagarna, men så himla frusen kan han ju inte vara?!

Nej, nu får jag väl återgå till läxorna igen. Förresten, nu är jag blond! Jag och Kajsa ska kanske ut och fota lite fina bilder imorgon, så då kan ni nog få se.