Imorgon ska jag gå modevisningen på Julias hästmässa! Har haft hårpanik de senaste dagarna med misslyckade färgningar, men då allt som vanligt i mitt liv höh... Nu ser det dock bra ut igen tycker jag, tur det! :)

Efter modevisningen ska jag fotografera en massa, så att Julia har något att dokumentera i sitt projektarbetes-häfte. Tar med mig min pojkvän så att han kan fota när jag går haha, jag vill ju också ha lite bilder ;p

Hur som helst, kanske inte blir någon uppdatering imorgon eftersom det blir en lång dag. Gud vad jag blivit dålig på att blogga igen, känner mig allmänt omotiverad nu p.g.a. Tage.

 

Julias projekt har blivit sponsrat med över 100 fina lotteripriser, hon ska bli live-intervjuad av Radio Kristianstad och samtliga hästtidningar/lokala tidningar har skrivit om mässan -Så det har verkligen blivit en stor grej! Ni som har möjlighet borde komma imorgon! Besök denna sidan för mer info.

 

 

Godmorgon på er! Blev dålig uppdatering igår också, Calle stannade till sen eftermiddag och efter det skulle jag hinna med hästen och lite andra saker. Får försöka kompensera det idag på något sätt, eller kompensera och kompensera... Försöka få normal uppdatering i alla fall!

 

Tage var synligt halt i alla gångarter igår! Jag tycker mest det är jobbigt att det aldrig går framåt, men mamma tyckte det var bra att det kommit fram något som man faktiskt kan se, istället för att han inte är sig själv men ingen riktigt vet vad det är med honom. Såg att en av er tipsat om strålbenshälta, vi ska läsa runt lite och se vad som kan stämma! Vi funderade även lite på kotledsinflammation som varit på gång och nu brutit ut.

Mamma tycker jag ska rida Amber under tiden som Tage är skadad, det hade varit jättekul -OM hon går bra! Jag är fortfarande lite rädd för unghästar sen jag blev avkastad. Hon är ju dock inriden och mycket dressyrriden sedan jag lämnade över henne till Julia, men jag har ju sett att hon kan vara en ganska bestämd dam ibland.

 

 

 

Just nu är jag lite deppig... Har liksom föreställt mig att Tage skulle bli precis som vanligt nu efter sista equiterapeut-besöket, att det skulle gå hur snabbt som helst. Han har skrittat i 2 dagar som vi blev rådda till, så igår var det alltså dags för att sätta igång honom som vanligt. Eftersom det var min systers födelsedag hade ingen tid att kolla på oss från marken, så jag valde att longera honom istället för att själv kunna se. Jag tyckte han såg konstigare ut än vad jag mindes honom sist, särskilt i höger varv (som alltid varit hans dåliga sida). Han spände upp nacken och ner ryggen, såg ut som att han gick på glas. I galoppen ville han bara fatta vänster eller korsgalopp. Jätteskum!

 

Vi sa ju dock minst 2 veckor innan vi ger upp, så det är bara till att hålla fast vid planen och hoppas på en förbättring. Känner mig bara nedstämd och omotiverad just nu eftersom mina "solskensfantasier" gick i kras...

 

 

Ursäktar så mycket för min dåliga uppdatering! Har som sagt min sjuka pojkvän här så känner inte precis att jag kan skriva några superkreativa inlägg och lägga all den tid jag behöver, även om han sköter sig själv för det mesta så är jag inte särskilt koncentrerad. Tycker jag börjar få lite magknip också, hoppas verkligen inte jag blivit smittad...

 

Imorgon fyller min syster år också, så vi kommer ha gäster hela dagen = Ingen tid för bloggen. Återkommer till fullo på måndag!

 

 

Sitter inne och passar upp på en sjukling till pojkvän. Usch usch, influensa vill man inte bli smittad av! Idag har dessutom alla våra små valpar flyttat till sina nya hem.... Tiden har gått så himla fort! Känns lite sorgligt, men alla hemmen verkar superbra och förhoppningsvis får vi lite bilder på dem emellanåt. Då känner man sig fortfarande delaktig :) Ska bli skönt att slippa trampa i kisspölar i alla fall, haha.

 

 

 

Ska snart bege mig ut och vandra en runda med Tagebage.

 

Suck, när ska detta vädret ta slut?! Nu har det blåst och snöat konstant i 2 veckor (okej, jag var utomlands första veckan hehe. Är dock redan trött på det!), man kan ju undra hur länge det kan hålla på? Jag vill ha vår under påsken, det hör liksom till tycker jag och gör påskpyntet extra mysigt när naturen börjar bli grön igen. Vi får väl vänta och se hur det blir...

 

 

Jag lyckades trots allt pricka in lite skritt med Tage just när det var uppehåll i vädret. Tror det blev kanske 20 minuter för hand i halva paddocken, överallt annars är det djupa snödrivor. Hade inte lust att utmana ödet heller och gå ifrån gården i denna blåsten, hästarna har fått stå jättemycket inne under denna perioden så de har ganska mycket energi om man säger så...

 

 

 

 

 

Tage skevar fortfarande lite i länd/kors, så nu efter behandlingen ska han skritta 2 dagar och därefter ska vi ge honom 2-3 veckor där vi bara blundar för hur han går och rider på. Skiter i att korrigera eller att han ska gå "korrekt", utan bara låter honom springa på för att han ska mjukas upp i musklerna. Förhoppningsvis blir han bara mjukare och rörligare för varje vacka, tills han är som sitt gamla jag igen. Om inte så får vi acceptera att han blivit för gammal helt enkelt.

 

Jag hoppas bara att vädret går mot det bättre nu då, det gör det lite enklare att hålla igång. 3 veckor tills vi får veta alltså!...

 

 

Det här med mobbning är ju ett stort samtalsämne i bloggvärlden just nu. Jag tror att de flesta faktiskt har råkat ut för någon slags mobbning, förnedring eller kränkning. Oavsett hur man ser ut, rik eller fattig, känd eller okänd -Alla har vi fått oss några kängor, och jag tror inte att det någonsin kommer ändras hur gammal man än blir. Det kommer alltid att finnas människor som inte tycker om en på ett eller annat sätt, eller negativa människor överlag. Mänskligheten ser ut så, och faktiskt även djurvärlden. Det viktiga är vad man tycker om sig själv!

 

Jag kommer ihåg i högstadiet, då började jag få mina stora höfter medans många andra jämnåriga tjejer fortfarande var pinnsmala. Jag kunde ofta höra "fan vad fet röv" och liknande, vilket gjorde det snabbt till mitt stora komplex som jag än idag kan ha problem med. Ett annat scenario var i matsalen när jag var påväg förbi bordet som "de coola" satt vid, en av killarna sa något nedlåtande om mig (uppenbarligen) var på en tjej säger att jag var modell. Han säger då "är hon modell?!..." och gör en äcklad min. Jag har även blivit kallad för att se ut som en "rysk hora" av en tjej, vilket är lite komiskt nu i efterhand. Jag hade helt vanliga kläder, använde bara mascara, håret uppsatt och gjorde aldrig särskilt mycket väsen av mig. Vad som var speciellt ryskt eller horigt med det vet jag inte?

 

 

Alla dessa sakerna gjorde såklart ont att höra just då, särskilt i den åldern då man är som mest osäker. Men idag är det mest historia, tråkigt att inte ha roliga minnen från skolan men skolan var heller aldrig något för mig. Jag vill hellre ha roliga minnen från saker jag tycker om och med människor jag trivs bland! Självkänslan och förtroendet tog lång tid att bygga upp, och det är färskvaror så det är inte ofta man kan vara "on top of the world" på alla punkter. Men jag tycker att jag har fått en relativt bra grund att stå på.

Idag tycker jag själv att jag ser bra ut för det mesta, och jag vet att många andra också tycker det. Ibland gillar jag inte min näsa, ibland gillar jag inte mina höfter -Men jag överlever det trots allt och det är faktiskt ingen i omgivningen som har påpekat att de har något problem med dem heller. Oftast är det vi själva som är våra största kritiker. Jag vet vad jag är bra på och vad jag behöver bli bättre på, jag vet hur jag är och fungerar helt enkelt. Jag tror det är lättare att "bli sig själv" när man slutat skolan på ett sätt, då stuvas man inte ihop med 20 andra tonåringar och lärare -Man får fria tyglar till att lära känna sig själv och omge sig med personer man tycker om -Folk som tror på en är ju faktiskt också en stor bidragande faktor till att man mår bättre..

 

Något jag beundrar är vissa kvinnor som är så självsäkra och lugna i sig själva, att de får en speciell aura som kan stoppa upp ett helt rum fullt med människor. De behöver inte vara de snyggaste i rummet, men de "äger" ändå allas uppmärksamhet. De behöver inte spela någon dem inte är och koncentrerar sig hellre på att se till så att andra har det bra. Det är power enligt mig och det är något som jag försöker sträva efter -Att stråla på insidan, för då strålar man på utsidan också. Det är verkligen så, man måste gilla sig själv innan andra kan göra det. Är det något som "gnager på dig", något jobbigt som inte känns bra, ta tag i det och ändra på det så kommer livet kännas mycket lättare och roligare.

 

 

 

Det går bra för syster med hennes projektarbete. Hon anordnar en hästmässa den 28/3 till förtjänst för Svenska Hästars Värn. Senast syntes hon i Hästmagazinet där hon berättar om evenemanget! Hon har fixat ihop clinics, olika föredrag och uppvisningar, montrar och loppis. Även en modevisning där jag ska gå med! Har dock varit orolig för om kläderna skulle passa, Julia sa att hon hade skrivit i S på alla modellerna (!). Jag är smal men har breda höfter, så S hade jag aldrig fått över gumpen... :p Som tur var verkar det lösa sig.

 

Vill ni komma på Julias evenemang och stödja vanvårdade hästar så är det på Svabesholms Kungsgård i Kivik/Simrishamn. Mer info hittar ni på den här och den här facebooksidan!

 

 

 

* Vad gör att ni fastnar för en blogg/personen bakom bloggen, vad innehåller den?

* Vad vill ni ha mer av på bloggen?

* Vad är dåligt med den just nu?

* Några speciella inlägg ni önskar?

 

 

Tiden bara springer iväg! Har suttit och kollat i lite gamla bloggdokument, samlat inspiration och planerar för fullt. Nu jäklar asså! Har dock en massa annat att ta tag i också, så jag får väl avlägsna mig från datorn ett tag.

 

* Ut till Tage

* Städa rummet

* Tvätta allt från resan

* Träna

* Skicka lite hemliga mail

* Fortsätta med bloggplaneringen, skriva inlägg och göra sista sakerna på designen

 

 

Ikväll ska ni få lite bilder från fuerteventura! Förresten, vi såg en film på flyget hem som jag inte kunnat sluta tänka på sedan dess. "We bought a zoo", och låt inte namnet lura er -Den är skitbra!

 

 

... Bloggens alldeles egna facebook-sida! Det tog minnsann tid att få rätt på allt ska jag säga, blev någon bugg på den första jag skapade. På facebook-sidan tänkte jag uppdatera lite personligare och även hänvisa till nya inlägg på bloggen. Hade blivit jätteglad om alla trogna läsare ville gå in och gilla! :D Dessutom behöver ni inte dra er för att ge feedback, kommentera eller skicka meddelande där heller (eller här på bloggen), jag uppskattar allt och svarar alla.

Framöver hittar ni länken under headerbilden, på knappen "Facebook", eller klicka på bilden här nedan: