Här kommer lite info om gårdagens hoppträning: Det var gymnastikhoppning för Sanna Olsson, första träningen överhuvudtaget för mig och Tage detta året och det var sååå kul och nyttigt! Tage som inte hoppat sedan KM:et i början av november (tror jag) var överladdad och kunde inte precis koncentrera sig på att gå lugnt och i form över små bommar utan ville hellre köra race över allt.

Sanna var riktigt duktig som tränare så kommer absolut att fortsätta träna för henne när hon kommer till klubben. Det jag ska fortsätta träna med Tage är väl lydnaden och att få honom att samla ihop sig mer -Så att han inte springer ifrån arbetet. Nu orkar jag inte analysera mer, det var i alla fall ROOOLIGT!

Stillbild från första filmen

Hoppträningen igår var skitkul och nyttig! Har försökt ladda ner lite filmer på YouTube sedan igårkväll, det går lite si sådär som vanligt men mer ingående inlägg kommer när filmerna är klara! Nu ska jag äta frukost och duscha inför skolan.

Hemskt vad jag har fått vara med i skvallerbloggar på sistone? Både TopRiders och Ssteget. Trodde inte att det fanns något att skvallra om mig... ;) På den ena får man rösta om jag borde få ha åkt till Horze's modellcasting eller inte, och på den andra skrev jag tydligen Ponnyakuten-inlägget i ren avundsjuka? Tur att jag vet ungefär vart jag står med mitt utséende, och det finns trots allt en orsak till att Horze valde ut mig till provfotografering. Gällande avundsjukan så nae, tror inte att jag är särskilt avundsjuk på andra hästfolks problem med sina ponnys... :) Tycker det är lite gulligt dock!

Har precis suttit och letat upp lite tävlingar på vettigt avstånd som man kan debutera för året på. Fastnade för en hopptävling på Ystad den 27/3 och en dressyrtävling på Ljunits den 3/4. Ser verkligen framemot att tävla detta året! Förra året gick jag ut med helt fel inställning vilket gjorde att vi satte käppar i hjulet för oss själva, detta året känner jag mig lite mer laid-back till allt och vill bara ha roligt. Det är ganska intressant det där om när olika människor presterar som bäst -Själv fungerar jag som bäst när jag håller mig kall i huvudet och inte tänker i förväg. Medans vissa kanske behöver trissas upp, flamsa runt eller föreställa sig själva med den blågula rosetten redan.


Jag och Tage efter vår första lokala hopptävling 2010, usch vad det gick kasst!

När ska ni debutera för året och inom vilken gren/klass?

 
bildkälla. bildkälla.

Hur klipper ni hovskägget på era hästar? Jag har alltid kört på sax och mankam men det måste ju finnas ett smartare sätt?! Tage har ganska mycket hår på benen vilket gör att det ser hackigt ut när man klipper med sax. Mycket mer praktiskt med Liva som bara har en liten tuss med långt hår nere på kotan, färdigklippt på 1 minut! Jag vet att vissa rakar enda ner till hovarna, men jag tycker inte att det känns så bra för senor och liknande? I alla fall inte med vår apparat som både är stor, ljudlig och har en lång sladd som man måste hålla reda på. Lite smarta trix, tack! (;

Tage var F-I-N idag när vi red dressyr i ridhuset! Det känns ju lagom lätt att komma tillbaks i träningsrutinerna igen *peppar peppar*. Nu taggar vi till hoppträningen för Sanna imorgon! Kommer att bli gymnastikhoppning. Laddar filmkameran så kanske det dyker upp någon film senare om det ser bra ut.

Åh, tänk när det var sånt här väder!

Tjoho, vi åkte till ridhuset idag och kunde rida lösgörande för första gången på väääldigt länge! Det gick helt okej med tanke på att vi inte ridit dressyr på ett bra tag, lite ringrostiga. Jag var inte på mitt tålmodigaste humör heller eftersom vissa andra i familjen alltid ska stressa iväg, och sen stressa hem igen bara för att det snöade lite. Tage var jätteenergisk idag och blåste upp sig för minsta lilla, vet inte om han tyckte att det var roligt att få komma iväg eller om han hade glömt vad klubben var för ett ställe? Har en känsla av att han kommer vara överallt och ingenstans på hoppträningen på söndag.
  
Hade tänkt rida dessa övningarna idag, men hann bara med den första några gånger i skritt. Tror att han hade behövt mer tid på sig och lite mer variation på övningar för att kunna bli avslappnad, men men. Jag kände mig lite oorganiserad med allt, kom inte riktigt ihåg hur vi brukade värma upp i höstas när det gick som bäst också var han ju så på tårna + lite tid att lösa det på = Inte den bästa kombinationen. Han verkar dock inte ha stelnat så mycket eller "glömt" eftersom det ändå var några månader sedan sist, kändes som att vi kan fortsätta där vi slutade 2010 i princip. Min nedsittning måste jag faktiskt ge mig själv beröm för, trodde att jag skulle studsa som en boll och tappat allt men det gick faktiskt helt okej! Däremot vill jag att någon hjälper mig med min dressyrsits, känner att den inte är säker nog än.

Något som vi måste jobba på också är framåtbjudningen. När jag kortar tyglarna så vill han gärna stanna och börjar smyga och trippa fram, vill ju att han ska ta för sig och stretcha ut stegen istället. Jag är inte särskilt hård eller "mothållande" i handen heller, så vet inte riktigt vad det beror på att han blir så tillbakadragen med korta tyglar?... Hoppas att vi kanske kan åka till ridhuset igen på lördag eller något, så att jag kan rida igenom honom innan träningen. Längtar tills vi är i full gång igen!

Har inte känt något behov av att kolla på Ponnyakuten 2, förrän igår då jag hade tråkigt -Och nu är jag nog fast igen. Tre saker satt jag dock och funderade på mellan avsnitten:

1. Väldigt många med mycket pengar (av deras utrustning och tillbehör att dömma) verkar ansöka och deltaga.
2. Kändes som att typ alla de deltagande tävlade väldigt högt?
3. Om man tävlar så höga klasser, och antagligen har pengar till diverse tränare, varför har man då inte gjort något åt ponnyns problem tidigare?! För mig är det självklart att leta upp fakta och lösningar direkt när det uppstår ett problem med mina hästar, och jobba för att lösa det på egen hand. Om det inte funkar på egen hand så letar man upp någon med erfarenhet som kan hjälpa till. Jag är förvånad över hur många som bara verkar acceptera "Nej, min häst ville inte hoppa idag. Vi kan aldrig mer i hela vårt liv tillsammans komma över ett hinder igen..." när man klart och tydligt kan se att problemet hade varit löst om ryttaren fixat till sin sits. Många andra liknande fall verkade det finnas på uttagningarna. Frågan är, var har alla tränare och erfarna ryttare tagit vägen som förmodas hjälpa och rätta till? Jag blir ganska rädd när jag ser hur lite vissa kan om hästhantering och grundutbildning, saker som man tycker är självklara verkar vissa inte ens tänka på. Hade aldrig i hela mitt liv bara kunnat acceptera ett problem och leva med det resten av livet. Det jag vill få fram är att vissa av problemen från uttagningarna hade kunnat vara åtgärdade för ett halvår sedan, men man har inte velat ta tag i det och väntar hellre på att Ponnyakuten ska göra det åt dem. Inget ont mot de ansökande, just saying what's on my mind...

HEY! Det var ett tag sedan jag skrev här, några har skrivit och frågat om det har hänt något -Absolut inte, inget dåligt i alla fall! Jag har bara känt att jag inte hade så mycket intressant att berätta här på bloggen, så kommer det nog att vara ett tag framöver då jag tycker att det är ganska skönt att vara fri från bloggen och slippa analysera och tjata saker fram och tillbaks.

Nästa söndag (30/1) ska vi träna gymnastikhoppning för Sanna Olsson så det är tänkt att jag ska ha igång Tage någorlunda ordentligt tills dess. Ser det som sporrande att ha ett sådant mål uppsatt, annars har jag lätt för att hamna i "jag gör det imorgon istället"-tänkandet. Ska bli jättekul! Får se om vi får tillfälle att klippa Tage innan dess så att han ser lite välvårdad ut igen, just nu är han något mellanting mellan klippt och vinterpäls... 

Nu har ni fått lite uppdatering vad som händer i mitt hästliv i alla fall. Imorgon ska min lillasyster Julia åka och provrida en till D-ponny, och jag hoppas att vi sedan kan ta oss till klubbens ridhus med våra egna så att jag kan få träna lite ordentlig dressyr. Vår ridbana är fortfarande full med snö... Skriver igen när jag har något intressant att berätta!
 

Hade tråkigt på hotellrummet, eller blev övertrött? Snackade med Kajsa till 2 på natten

Puh, skolan avklarad -Kom hem 2 inatt, som tur var började vi ganska sent idag så jag kunde sova ut ganska bra men känner mig ändå trött. Tyvärr blev jag inte bokad inför fotograferingen för Horze i mars, det var bara 1 av 15 tjejer som valdes ut. Jag känner mig dock ganska nöjd ändå, kul att få resa lite och nu i efterhand så vet jag inte riktigt om jag hade tyckt att det var roligt att jobba så seriöst som modell. Det roliga försvinner lite när man får press på sig, känns hundra gånger bättre att fota med en kompis på "skoj"... :p Hur som helst så var det roligt att få prova på!

Alla modellerna fick vars ett par ridbyxor och en ridjacka som tack för att vi kom, gav dock bort mina till lillasyster när jag kom hem. Ni som sa att Horze's saker var stora i storlekarna måste ha skämtat?! ;p Fick några av modellbilderna utskrivet på papper, man fick dock inte lov att lägga upp dem på internet då kläderna var från deras nya vinterkollektion. Hann inte heller ta så många egna bilder, kom fram på hotellet 11 på kvällen och då skulle vi äta kvällsmat och lägga oss -Sen upp tidigt och åka till castingen där det var full rulle hela dagen. Kan dock säga att Lahti verkar vara en rätt rolig stad fastän jag inte hann se så mycket av den, hade lätt kunnat flyga dit en gång till!


Vårt hotellrum, större än såhär var det typ inte... xp Sokos tror jag att det hette.


Fixad till en av plåtningarna

Castingen klar, väntar bara på att få besked om vilka som blir bokade till mars nu... :) Har INTE gjort bra ifrån mig idag, så förväntar mig inget då det är många riktiga modeller här som presterat jättebra. Vi får se, hör av mig! Längtar hem!

Malmö-Stockholm-Finland imorgon (huomenna = imorgon på finska, enligt språklexikon i alla fall)! Vill för tillfället inte dela med mig av alla känslor och tankar kring detta, vill spara på krutet till själva fotodagen och sen möjligtvis explodera efteråt ;p Kan väl säga att jag är glad, nervös och lite rädd.

Ska försöka att dokumentera så mycket som möjligt av resan, vet dock inte om jag kommer kunna blogga något under dagarna. Känns som att jag har annat att koncentrera mig på då dessutom, men vi får se. Tack för all respons på inlägget under förresten! :)

Jag har blivit uttagen till provfotografering för att ev. få ett modelljobb hos Horze.se. Problemet är att provfotograferingen ligger i Finland (av alla ställen?), och äger rum den 9/1. Så jag har 5 dagar på mig att fixa flygbiljett, hitta någon som vill följa med och en massa andra saker att ordna. Förutom det så känns det förstås superkul och en intressant upplevelse att minnas för resten av livet :) Vill dock inte bli helt hysterisk utan känna att jag har fötterna kvar på jorden och det som händer får hända, gillar de mig är det skitbra men platsar jag inte så är det inget mer med det. Står att de förväntar sig att modellerna ska få på sig storlek 36 så det är nog det som ska bli mest spännande att se, har nämligen 38/40 på underkroppen framförallt. Har absolut inga komplex för min kroppsstorlek men vill ju gärna kunna få på mig deras kläder inför fotograferingarna... :p För övrigt så förstår jag inte varför de envisas med storlekarna 34/36? Man kan väl bära upp kläderna precis lika snyggt även fast man är större, allt handlar om utstrålning. Nu har jag glidit ifrån ämnet, det känns i alla fall kul att vara utvald!

Idag red jag min prins för första gången på detta året, så himla härligt! Jag har saknat honom.







Ridbanan är... ingen ridbana för tillfället? Men det var kul att bara få åka rundor lite barbacka och eftersom det trots allt är ganska hög snö så blev det lite träning för Tage ändå. Var inte tänkt att vi skulle bli fotade idag men hey, antar att jag inte är ensam om att rida osminkad och i "fulkläder" när man bara är hemma?