Vårt första travpass gick av stapeln idag, för några timmar sedan. Det kändes dock inte helt OK, och jag är lite besviken på både Liva och mig, även om Livas beteende är förståeligt och helt normalt.

Vi skulle ju trava 5 minuter idag, vilket betyder att skulle behöva en klocka. "Lyckligtvis" hade alla våra slut på batteri, så jag var tvungen att använda min mobil (Som är hundra gånger klyddigare eftersom jag då måste få upp den ur fickan först). Fel Nr. 1 alltså!

Sen gjorde jag Fel Nr. 2 genom att välja en alldeles för kort runda, med dåliga travvägar. Antingen var vägen helt grästäckt och lerig, med en massa knölar, eller så var den bara lerig och stenig...



Fel Nr. 3 var att jag absolut icke kunde få ner Liva i form, på hela passet! Det kändes som att försöka vika en stock eller något... Hon var upptagen av att gå runt och kolla förskräckt på allting, blåst gör ju allting sååå mycket farligare...

Det sista, men inte minsta felet (Fel Nr. 4) utgjorde sig av att Liva pinnade på som om det gällde livet! Det var omöjligt att få henne i ett lugnare tempo, jag fick till och med mjölksyra i armarna.

Avsikten med travpassen är att hästen ska gå i lugn och bärig trav, i form, och på så sätt få en ökad elasticitet i senor och ligament. I och för sig är det ju naturligt att hästarna tycker det är roligt att få komma ut på runda och springa av sig lite, men hon är ju gammal och har lätt för att dra på sig skador på sina ben, och vi har inte tid för några skador nu!

Det är egentligen ingenting att vara sur eller besviken för, jag antar att jag mest är orolig över att hon ska gå och bli halt. Plus att en dag av planeringen har gått i stöpet...

Äsch, det är en ny dag imorgon och då ska jag se till att inget går fel! Antagligen är hon inte lika uppspelt då heller eftersom hon sprang av sig det mesta idag (Hoppas jag?!).