Att medvetet "ge upp"?...
2010-10-29 | 13:23:12
Har ni någonsin tänkt på att medvetet "ge upp"? Att bara flyta med strömmen och låta saker ske som det sker och ta beslut efterhand. Läste i en gammal Cosmopolitan igårkväll, som jag alltid brukar göra innan jag ska sova, där det fanns en artikel som handlade om just det här.
Jag är en person som gärna tänker och planerar i förväg, alltid med allting. Särskilt vad gäller hästarna. Sätter upp stora mål, "nästa år ska jag tävla si och så högt med framgång, blablabla" och jag vet att många andra hästtjejer är exakt likadana. Stora drömmar. Men vad händer om vi bara slappnar av och lever dag för dag? Jag tror att vi hade fått en bättre relation till hästen, vi hade kunnat njuta mer av de där SMÅ framstegen och varit mer positiva och välmående i allmänhet. För av egen erfarenhet så vet jag att man blir frånvarande och stressad av att tänka för långt i förväg, minsta lilla felsteg från planen gör att man blir jättebesviken och irriterad. Av samma erfarenhet så vet jag att, otroligt nog, dem få gångerna jag har "gett upp" och bara skitit i alla tävlingskrav och liknande -Det är faktiskt dem gångerna som jag har sett oss göra flest framsteg! 
En spontan hoppträning eller kul uteritt á la ponnytiden gör mig alltid på gladare och positivare humör än något som jag planerat i veckor och "måste" göra
Visst är mål bra att ha för att veta var man vill komma, men kanske man bör tänka på att sätta ytterst få och små mål som inte kan trigga igång girigheten på oss och få oss att bli okänsliga för våra hästar. Sikta på att komma till det stora målet när du är redo, inte bestämt säga att du måste vara redo inom ett par månader. Yes, tyvärr är det lättare att säga än att göra men i alla fall jag ska försöka bli mer medveten om nu:et och bara rida för att det är kul och för att jag vill, sluta sätta upp alla dessa tidsgränser och krav. Ni borde också testa, det skadar aldrig att försöka. En solig höstdag är som gjord för extra mys med hästen!
PS. Kan tillägga att jag tror att detta gäller för ALLT i livet, oavsett om det är hästar, jobb eller något annat. Att försöka för mycket gör en spänd och att man får lite "tunnelseende". Tar man allt efterhand som det dyker upp så tror jag att man blir mer öppen för förslag och nya möjligheter, avslappnad (vilket bidrar till att det går bättre på hästryggen) och positiv. Vad tror ni?
sv tack så mycket!! :)
exakt! boppen är ju jäkligt stor och kan lätt bli stum i munnen, och jag hade ju kunnat göra det väldigt mkt enklare för mig själv om jag betslat upp honom, men hell no! ;P man får helt enkelt jobba sig igenom problemen så lönar det sig sen :)
Tror att det är bra med mål.. Men jag sätter hellre lätta mål än några stora. Tex det här året ville jag få felfri runda i en meter med Moses.... Vi har varit felfria hur många gånger som helst nu känns det och både blivit placerade och vunnit 1 metersklasser! :) Han är 7 år nu, vilket jag vet att många skulle vilja ha sin 7åring högre upp i klasserna. Men jag ser hellre att vi mår bra och har det roligt än göra det för svårt för sig :)
Just med hästarna är jag väldigt avslappnad, jag har inga mål direkt, förutom att det ska gå framåt. Saffi går stadigt i form nu, gör fina skänkelvikningar och jag har lärt känna henne ordentligt. Mitt mål är att kanske träna någon gång. Men sen är jag ju inte heller någon tävlingsmänniska, även om jag tycker det är kul att utvecklas.
När det gäller andra saker är det svårare att bara ta allt efterhand funkar inte när det gäller universitetsplugg eller extrajobb. Ibland måste man planera ganska hårt och hålla sig till det, för att saker ska fungera. Men just när det gäller hästarna, som ska vara en njutning och något kul, så tycker jag absolut att man kan släppa på tyglarna. Hehe.
